Fynd i egen dörr

Fynden i den egna dörren synes självklara, samma slags tygremsor som på ledskenan från reservdelsbilen. Mest små svarta tygbitar men även en längre och en fykantig tuss som suttit klämd längst ner på skenan som ett slags stopp. Tygbitarna är kypertvävda som det heter på textilspråk. De är sköra, faller sönder mellan fingrarna vid beröring. Jag är lite inne på om det är samma sorts tyg som i den röd/grå inredningen från 1959, det tyget är väldigt svart på avigsidan. Det som talar emot det är ätt fynden i dörren är svart på båda sidor. Jag ska försöka hitta någon liten bit som är stark nog att tvätta. Inte för att det är jättenoga, jag är mest nyfiken. För funktionen kan jag vilket passande tyg som helst limmas på plats på ledskenan.

The findings in the own door seem obvious, the same kind of fabric strips as on the guide rail from the spare parts car. Mostly small black pieces of fabric, but also a longer one plus a sticky puss that was clamped at the bottom of the rail as a kind of stop. The pieces of fabric are twill woven as it is called in textile language. They are fragile, falling apart between the fingers when touched. I'm not sure if it's the same kind of fabric as in the red/grey interior from 1959, that fabric is very black on the wrong side. What speaks against it is that the findings in the door are black on both sides. I will try to find some small piece that is strong enough to wash. Not because it's very thorough, I'm mostly curious. For the function, I can glue any suitable fabric in place on the guide rail.

Skenor i bit

Ledskenan i två bitar. Den var enkel att få loss. Det gäller att hålla reda på hur alla distansbrickor ska sitta bara, jag tog några bilder eftersom jag kommer glömma det innan återmontering. 

Viktigast av allt är att tygbitarna sitter kvar. Det är remsor, cirka 3 centimeter breda, som limmats på plats. Jag har fått några fina bilder av Kjell-Åke som visar hur det ser ut på hans Saab 92 1951 och det skiljer en del även om principen att tyget dämpar skaller mellan ruta och ledskenans metall är densamma. Flera personer jag haft kontakt med har kunnat identifiera sina tygremsor varande av samma sort son något inredningstyg men jag känner inte igen detta direkt och måste jämföra med de små fragment från min röda bil.

The guide rail in two pieces. It was easy to get loose. It is important to keep track of how all the spacers should sit, I took a few pictures because I will forget it before reassembly. 

The most important thing is that the pieces of fabric stay put. They are strips, about 3 centimeters wide, which are glued in place. I have received some nice pictures from Kjell-Åke that show how it looks on his Saab 92 in 1951 and there is some difference even if the principle is that the fabric dampens rattles between the window and the metal of the guide rail is the same.  Several people I have been in contact with have been able to identify their fabric strips as being of the same type or some interior fabric, but I do not recognize this immediately and have to compare it with the small fragments from my red car.

 

Reservdörrar

Dörrar hittade! Och nej, de ska inte monteras på bilen utan får ses som reservdear. De är rester av en ljusgul 59 jag hade för ca 20 år sedan. En bil som sått ute i minst 30 år, ett svårt renoveringsobjekt som till slut gavs upp. Men bilen var ganska komplett och fick släppa iväg delar åt många håll. Jag har framstolarna och dörrar kvar. Naturligtvis stod de längst inne i förrådet bakom fem cyklar, tre växellådor, tre stötfångare, fyra baksätesdynor och sex stycken stolar. Men till slut var dörrarna ute, synd bara att jag måste göra om allt fast tvärtom då de ska in igen om några dagar. 

Syftet med allt plock är att se hur ledskenan sitter fast och hur den enklast monteras bort utan att skruvar och brickor far åt alla håll för att sen vara evigt förlorade. Finns det rester av tygbitar limmade på skenorna är det ännu bättre, på min röda bil har allt tyg lossnat. 

Doors found! And no, they should not be mounted on the car, but may be seen as spare parts. They are remnants of a light yellow 59 I had about 20 years ago. A car that sat outside for at least 30 years, a difficult renovation object, finally given up. But the car was quite complete and gave a lot of parts to many cars and many places. I still have the front seats and doors. Of course, they were at the far end of the warehouse behind five bikes, three gearboxes, three bumpers, four back seat cushions and six chairs. But in the end the doors were out, it's just a shame that I have to redo everything but the other way around as they are going back in in a few days. 

The purpose of all the picking is to see how the guide rail is attached and how it is most easily removed without screws and washers going in all directions and then being lost forever. If there are remnants of pieces of fabric glued to the rails that's even better, on my red car all the fabric has come off.

 

Ljudligt

För några veckor sedan skrev jag om en skallrande ruta på förardörren. Efter ha rådfrågat ett gäng specialister och undersökt själv gång på gång så konstaterades felet, skallrandet, härröra från ledskenan som går inne i dörren, den har nummer 100 på bilden. På dörrens botten hittades några skrynkliga och smutsiga tygremsor som ursprungligen suttit limmade på skenans insida och klämt åt rutan och fungerat ljuddämpande. Lustigt nog gjorde jag i ordning detta på en Saab 92 för inte allt för många år sedan men några lösa tygbitar har jag inget minne av. Däremot minns jag att skenan var lätt att skruva bort men betydligt svårare att få dit igen, och då var dörrarna ändå lösa. Nu ska en liknande operation göras med dörrarna på plats så det gäller att tänka efter före. Jag kan ha någon lös 93- dörr i förrådet att öva på. Så det är bara att börja leta. 

Loudly

A few weeks ago I wrote about a rattling window on the driver's door. After consulting a bunch of specialists and examining it myself again and again, it was established that the fault, the rattling, originates from the guide rail that goes inside the door, it has the number 100 in the picture. On the bottom of the door were found some crumpled and dirty strips of fabric that had originally been glued to the inside of the rail and clamped to the window and acted as a sound dampener. Funnily enough, I fixed this on a Saab 92 not too many years ago but I have no recollection of any loose pieces of fabric. However, I remember that the rail was easy to unscrew but considerably more difficult to get back in, and then the doors were still loose. Now a similar operation is to be done with the doors in place, so it is important to think ahead. I may have some 93 door in the store room to practice on. So just start looking.

 

Made in England

Precis som på min gamla 92:a är fälgarna engelska. RO&CO, se bilden, står för Rubery Owen, ett företag i Darlaston, West Midlands. Tillverkningen verkar varit bred, bla försåg man under krigsåren 1939-1945 försvaret med hjälmar, den ikoniska Mk II, den man ser i mången krigsfilm. Hur länge samarbetet med Saab varade vet jag inte, här finns utrymme för mer forskning, men i december 1958 då bilen gick igenom produktionslinan fanns i alla fall de engelska fyra tum breda fälgarna att tillgå. 

Just like on my old 92, the rims are English. RO&CO, see picture, stands for Rubery Owen, a company in Darlaston, West Midlands. The production seems to been broad, among other things during the war years 1939-1945 the army was supplied with helmets, the iconic Mk II, the one you see in many war films. I don't know how long the collaboration with Saab lasted, there is room for more research here, but in December 1958, when the car went through the production line, the English four inch wide rims were in any case available.

 

Inga breda däck tack

 Bilden talar ett väldigt tydligt språk. Orginal dimension 5.00-15 diagonaldäck är betydligt smalare än de 155:or som suttit på hittills. De grova däcken heter Kumho, 155 R15 82T, made in Korea. De smalare är BF Goodrich Silverstone, made in USA, tror jag. Det är faktiskt första gången jag ställer de båda däckdimensionerna brevid varandra, man förstår att det blir skillnad på bilens gång beroende på vilket däck man väljer. Vi tycker alla olika och just nu är det smala ringar som gäller här hemma. 

No wide soles here 

The picture speaks a very clear language. Original dimension 5.00-15 diagonal tires are significantly narrower than the 155s that have been used so far. The rough tires are called Kumho, 155 R15 82T, made in Korea. The narrower ones are BF Goodrich Silverstone, made in the USA, I think. It's actually the first time I've put the two tire dimensions next to each other, you understand that there will be a difference in the car's performance depending on which tire you choose. We all think differently but right now the narrow tires will soon be fitted to this car.

Under ytan

Med hjulen avtagna och närmare besiktning syns många mindre skador som tillsammans motiverar att lägga på ett nytt lager lack. Hade fälgarna varit orörda vore  en polering nog men det finns tydliga spår av omlackat så då känns det ok. Min vän Kåre har lovat att hjälpa till, väldigt tacksamt. Bara  kränga av däcken som ett första steg.

With the wheels removed and a closer inspection, many minor damages are visible, which together justify putting on a new coat of paint. If the rims had been untouched, a polishing would be enough, but there are clear traces of repainting, so it feels ok. My friend Kåre has promised to help, very grateful. Just crank the tires as a first step.

 

Museumsblankt

Så blankt och fint. Yttre backspegel på den uppskurna 93:an på Saab Cars Museum som det heter. Bilen som var grön i begynnelsen, 1955, transformerades till en röd 93 f några år senare. Det är en inte allt för djärv gissning att spegeln skruvades på då.  Modellen ses på sena 93 och tidiga 95/96. Förvillande lik den man vanligtvis ser men lite spetsigare längst ut och lite svårare att hitta idag, speciellt i så här fint skick, så den var kul att se. För den som är extra intresserad ( nördig) bjuder bilen många roliga detaljer. Det ballaste är att det är en förseriebil. 93:orna började på chassienummer 25000 men denna heter väl 24999 om jag minns rätt. Trots att jag sysslar med 93 i 35 år har ja aldrig stött på ett endå spår av någon annan förserievagn, jag har inte kollat tillräcklig noga kanske. Konstigt egentligen för det bör funnits nån till.

So shiny and nice. Outer rearview mirror on the cut-up 93 at the Saab Cars Museum as it is called. The car that was green at the beginning, in 1955, was transformed into a red 93 f a few years later. It is a not too bold guess that the mirror was screwed on then.  The model is seen in late 93 and early 95/96. Deceptively similar to the one you usually see but a little more pointy at the end and a little harder to find today, especially in this fine condition, so it was fun to see. For those who are particularly interested (nerdy), the car offers many fun details. The worst part is that it is a pre-series car. The 93's started with chassis number 25000 but this one is called 24999 if I remember correctly. Even though I have been dealing with 93 for 35 years, I have never come across even a trace of any other pre-series wagon, maybe I haven't looked closely enough. Strange really because there should have been someone else.

 

Hatthysteri

Inga monsterdäck på på Saabmuseets bil Monstret, bilen med två 750-motorer under huven, byggd för att köra fort. Fränt värre och bilen kan även berätta en annan historia. Då den mig veterligt inte helrenoverats bär den många spår av ursprung, jag tog tillfället i akt och kollade lite på hjulen. De kan ha blivit bytta många gånger iofs men nya är de inte. Röda fälgar var original, 3 röda sitter monterade idag. På vänster fram sitter ett gammalt däck från Pirelli, den här typen satt orginalmonterat på GT 750 så jag fick sportiga vibbar då jag såg det. Efter ha krupit runt ett tag hittades till sist en snygg ventilhatt på vänster bak. En annan modell än den jag skrev om förra veckan, dock lika vacker.

 

Yngre syskon

Låt mig presentera Saab 93b med chassienummer 66576. Många känner säkert igen bilen som det sk Monstret som finns på Saabmuseet. Det inte jag kände till var just chassienumret. Inget konstigt med det kanske men då den sista 93 b som överhuvudtaget tillverkades ska heta nr 66580 betyder det att det att bara fyra bilar till lämnade bandet eftet denna torsdag den 17 september 1959 innan det var dags för 93 f att göra entré. Tänk så många gånger jag tittat på den här skapelsen till häftigt fordon utan att reflektera över chassienummer, då slarvigt av mig. Någon gång framgent hoppas jag tiden finns att kolla lite mer noggrant, se om alla nymodigheter som ska finnas finns där. Kanske läge att kolla ventilhattar…..

 

Lång vecka

Claes bild får bli entré för några inlägg från festivalen. Jag kommer mest fokusera på Saab 93 men här bakom bordet tillbringades en hel del tid. En Saabfestival är ett bra tillfälle att sälja Saab Cars Magazine och, inte minst, prata med folk. Förutom jag i mitten är Björn och Claes med på bilden. Dom hade gjort det tunga jobbet med att släpa ner tidningar och annat stök från Stockholm, jag hoppade på lite bekvämt alldeles innan öppningstid.
 

Inga hål

På min bil finns inga justeringshål för broms, precis som det ska vara. Den produktionsförändringen hade inte börjat gälla vid tillverkningen i december 1958 så jag dristar mig att tro att det är de ursprungliga fälgarna som sitter på. På bild ovan syns ett tydligt spår av en avlägsnad balansvikt, nåt som i sin tur kan tyda på en omlackering. De fyra radialdäcken bilen rullar på nu är tillverkade 1991 enligt mitt googlesökande, de har kanske sett sina bästa dagar. Diagonaldäcket i reservhjulsbaljan är ännu äldre, vackert åldrat och än vackrare att se på. Här finns inga spår av omlackat, så vem vet, det kan ha hängt med bilen från början. Till skillnad från Bruce orörda reserv i förra inlägget är detta inte orört utan har används, det syns på förslitningsskador och smuts. En slutsats man kan dra är att bilen iaf kanske rullat med minst ett däck med vit sida någon period. Som synes kunde jag inte hålla mig från att skruva på en ventilhatt i metall, det blev snyggt. Jag har en sån, vill helst hitta fyra stycken till. 

 

Som ett facit

I samband med förra veckans bloggar svarade Bruce från USA. Hans familj hade Saabförsäljning. Den röda 59:an är ett arv därifrån och i ett fantastiskt skick. Den såldes ”ny” sent, 1960 tror jag. Efter bara tre år ställdes bilen undan. Mycket ursprungligt på den alltså och väldigt kul att se bilder på bilen, man blir lätt avundsjuk. Nåja, mitt inlägg handlade om diagonaldäck och Bruce tänkte väl byta ut sina gamla puckar och hakade på med intresse av mina vedermödor. Efter ett tag kom bilder på hans hjul, även en orörd reserv. Se bilder. Om det nu reserven är orörd, vilket verkar troligt, är det mycket lärande att bara se bilden. Titta bara på ventilenhatten! Det är så man blir knäsvag. Mina hjul har plasthattar, kanske läge att byta men då måste man gärna hitta iaf fyra likadana metallhattar, jag har högst två st som är lika. Vem förutom jag och möjligtvis min vän Kåre vurmar för gamla ventilhattar idag? Finns någon med slik böjelse och med hattar över så hör av er. Vidare så ses ett USA-tillbehör på bild i form av gummimattan på bagagegolvet, kul. På en fälg finns justeringshålet för bromsen, det som dyker upp vid chassienummer 59709. Bruce bil har nummer över 65 000 så inget konstigt att hålet sitter där, lite lustigt det inte finns på reservhjulet. Men i en brytningstid mellan nytt och gammalt kan mycket hända. Hur ser det ut på min bil? Dags för inspektion av fälgar med andra ord.
 

Nypumpad

Brytarlös, bra och dyr. Så kan väl den nya soppapumpen beskrivas. Jag har köpt såna förr och kört med, alltid funkat. Visst är den lite onödig, modellen med brytare är billigare, jag har flera liggande och jag hade tänkt att hålla ner kostnaderna på den här bilen. Men vissa saker får kosta, det här blev en sån. Nästa vecka är det Saabfestival och från torsdag kväll är jag på plats. Årets tema är 9000 så vi får se om det dyker upp någon 93 vid sidan av alla nyare bilar. Jag hoppas det.