Lite mer hel.

I helgen blev det rostlagning. Bilden visar vänster inneskärm utifrån. En bit är bortskuren men en rostfri ersättare från en av mina reservdelsbilar kom snart på plats. Planen är att inte byta ut plåt i onödan, så mycket som möjligt från 1949 ska få vara kvar. Reservplåten kommer från en 54:a så det får ses som godkänt. Även resultatet av helgens lagning får med beröm godkänt. En innerskärm är, nästan, klar, likaså har frontplåten riktats och lagats. Det känns jättebra att detta är på G.
 

Dragning

Jorå, topplocksbultarna lossnade ganska lätt, ett långt dragskaft gjorde susen. Men säg den lycka som är evig, den näst sista bulten small av uppe vid skallen. Trodde det var gängorna som satt men det var det inte, den, bulten,  har ”rostat” fast i toppen. Så med andra bultar lösa gängades den trasiga ur genom att toppen snurrades runt. Så nu har jag en bit bult i toppen och jäklar vad den sitter, nåja det går ju att lösa. Med toppen av bär det av till verkstad på måndag för undersökning.
 

Delning

Motorn från reservdels55:an. Målad med röd motorfärg från Volvo troligtvis. I detta läge ska ju kolvarna bort så den nedre delen kan delas i två delar. Då behövs specialverktyg, hammare och dorn förbjuds enligt verkstadshandboken. Visst, jag tänker absolut låta dela den och först på agendan blir att mäta kolv och cylindrar.
 

Auktionsköp

 Inte gratis blev den men jag hade ingen så då får det vara värt en del. Det är dock en utgåva från 1950 och jag tror det finns en äldre som hade passat ännu bättre. Men det är inte alla auktioner man vinner eller kan hänga med på. För ett par veckor sedan missade jag en försäljningsbrochyr, lite irriterande för den ville jag verkligen ha. Det lustiga är att vi som bjuder troligtvis är en liten grupp, samma folk hela tiden. Några läser kanske till och med den här bloggen. Men så må det vara, bara att vänta tills nästa tillfälle bjuds.

Kederlistpaus

Kederlisterna från Motoroldies dök upp och jag ska villigt erkänna att dom känns jättebra. Visst, plastlinan inuti är trist, det tycker jag absolut. Men sammantaget lägger jag lister och problemet på hyllan så länge. Detta är ett bra alternativ om jag inte hittar pegamoid att göra egna kederlister av.
 

Motorbyte igen?

Från den 11 november  1949 finns anteckningar gjorda rörande min bil, resultat av provkörningar. Lite småfel här och där, inget konstigt men längst ner på protokollet står att bilen då ska byta  motor med 92016, ingen anledning nämns. Då bilen registreras första gången i december ser man att motorn är bytt, motornummer 92117. Men borde det inte vara motorn från 92016? Kollar man pappret för bil nr 92016 stämmer det bättre, där sitter motor 92119. Var tog då motor nr 92116 vägen? Jo den hamnade i 92014. Där hade den nog suttit ett tag för den bilen registreras i augusti 1949. Vilken motor som sitter i 92017 vet jag inte, saknar registerkort och regnummer på den. Men av de bilar i förserien jag har koll på är det blandat. De tre första bilarna har motornummer 92001-92003. Se är det mer ostadigt men att motornumrets tredje siffra är en 1:a verkar komma med förserien, alltså  med den 5:e bilen i ordningen, är lite osäker, saknar ett papper. Krångligt och otydligt? Nej, inte alls.....Forskningen fortsätter. Min bil bytte motor igen senare, den som följde med har nr 6077. Skicket på den är tveksamt, måhända blir det motorbyte igen. Jag ska mäta upp mina motorer kommande  vecka, får se var det slutar.
 

Kontrollerad

Sticker emellan med ursprungskontrollen. Lite olikt mig har det inte blivit gjort förrän nu, men det gick bra. Konstigt vore det annars, saken  är ganska enkelt, en bil som varit registrerad i Sverige förut är troligtvis ett ganska vanligt ärende på Transportstyrelsen. Nästa steg är registreringsbesiktning, den lär dröja än.
 

Utmaning

Att motorn på 92 skulle bli en utmaning misstänkte jag men att det skulle vara så svårnavigerat trodde jag inte. Man saknar en karta , svårt att veta vilken väg man ska gå. Kunskap finns i Saabgemenskapen men att hitta någon med teoretiska kunskaper som samtidigt kan hjälpa till med exempelvis en vevaxel är svårt. Samtidigt är det inte raketforskning utan en duktig motorrenoveringsfirma bör klara jobbet om man förser dom med delar och anvisningar. Delar finns om man letar duktigt, utom ett rullager på vevaxeln. Tricket tror jag är att hitta en så bra motor som möjligt där inte alla  lager och komponenter behöver bytas ut utan är i skick som ligger inom toleransnivån.
 

Kapitulera inför Volvo

Min jakt på kederlister har tagit en oväntad vändning, jag har köpt en Volvolist. Betyder det att jag kapitulerat för storebror Volvo, att jag gett upp jakten på sanningen och det historiskt korrekta? Nej, jag vägrar att erkänna mig besegrad. Detta må ses som en krigslist eller att jag försäkrar mig om att ha i alla fall en lösning till hands ifall min jakt går dåligt. Spännande väntan på leverans alltså.
 

Höjer temperaturen

Bilens tempmätare är inte bra, funkar inte alls, den har gått av helt enkelt. Sånt händer, dom ärgar fast och går av då man försöker demontera. Hur och när det hänt på den här bilen är svårt att säga men delar av mätaren, delar av röret, satt var i topplocket på motorn som följde med på sidan. Större delen satt kvar i bilen. Bara att laga. Det finns en firma i Dalarna som gör sånt här men jag tar hjälp på närmare håll. Första steget, att hitta ett nytt tunnt rör gick förvånansvärt lätt. Röret ska sen appliceras på befintlig mätare, det gamla tas bort. Sen fylls det med lagom mängd eter. Vid värme expanderar det, blir till gas, vars tryck påverkar själva mätaren, tror jag. Vi får se hur detta går, tur jag får hjälp.
 

Nu pratar vi om Volvo

Varför skaffa en Saab 92 från 1950 egentligen? Den går dåligt, är trång och lite bökig att köra då man måste blanda olja i bränslet. Dessutom finns inga reservdelar. Svaret för många säkert och för mig, i alla fall delvis, är formgivningen, den är så orörd, Saab i sin renaste ursprungliga form ( jo jag ser att det är en 53:a på bilden med baklucka, men det är en bra bild). Den är en custombil fast den är standard. Avsaknaden av lister på skärmarna får bilen att verka ligga lite närmare backen. De bakre droppformade lyktorna är fantastiska men ser verkligen ut som ett customtrick, ” vi hittade några snygga amerikanska lastbilsglas” .  De blankdelar som ändå finns är nödvändiga, ingen flärd, inga onödiga emblem, de första navkapslarna saknar logotyp och är extra hala . Avsaknaden av baklucka är det bästa, men svårt att ta in, allt förnuft talar emot det. Intreörens gråskala är lika färglad som en uniform m/39, dvs inte alls. Grbrgr, gråbrungrön som det heter passar bra in på 92:an. Den bara finns där, anspråkslös men helt underbar. Samma sak är det med Volvos skapelse 444, den är ett gott exempel på vad som händer då grundformen ändras, förändras. I början är alla bilar svarta men till skillnad mot Saaben  finns ett genomgående tema, det är ränder här och där, ibland rödmarkerade. Stötfångare , kapslar, bakljus, lyktsargar, instrumentbrädan och till och med ratten har randen som tema i sin design. Tittar man noga är det otroligt genomtänkt, formgivaren måste varit nöjd. Tio år senare är allt förändrat, både på Volvon och Saaben. Bjärta kulörer och interiörer, mera krom och ibland vita däcksidor. Det återhållsamma har gett vika för någonting annat. Det behöver inte vara sämre, jag gillar Saab 93 eller en 444 LS för den delen. Men det har blivit annorlunda, grundutförandet är förlorat. Det är nog det med en grön 92, man är nära grunden, man kliver rakt in i historien, känner sig lite priviligerad och nästan som en i gänget på fabriken 1950. Man känner sig utvald.
 

Vaxduk

Den befarade långbänken med kederlister har börjat ta form. Jag har beställt vaxduk i olika kvaliteter med förhoppning att de ska fungera. Ett av proverna är bra men jag är osäker på om den tål solljus eller om den bleks lätt, det får ju inte hända. Det gäller att inte ge upp utan nya prover är beställda. Smtidigt jagar jag snöre som ska utgöra kärnan i kederlisten. Har trott det är tvinnat papperssnöre, eller är det majssnöre? Hög nördfaktor på detta just nu.
 

Tar bit för bit

Den grå översnöade fick idag känna på både slip och såg och efter det är nog den bilen utom all räddning, det var den redan innan iofs. Området vid nedre gångjärn, hjulhuset in mot kupén och nedre delen av sidan togs loss i en bit, likaså innerskärmar fram. Idag var det bara 10/12 minusgrader så det gick att vara ute ett tag även om vi värmde oss i garaget med kaffe ett par gånger. Tack Kåre för hjälp. Hoppas plåten passar på min bil nu....:
 

Experiment

Fyra stycken blästrade skärmar, några så nya som från 1955. Tanken är att försöka få till den rullade skärmkanten på dessa och förhoppningsvis använda dom. Kanten viks runt en 3 mm tjock ståltråd vilken också inhandlats. Det lär ta någon vecka innan detta är gjort men det gör inget. Jag skulle försökt hitta en bättre skärm vänster bak, lär ju vara omöjligt med kort varsel,  blästring är skoningslöst, avslöjar alla fel och brister.
 

Få fram delar

Det blev ett fyspass idag då en av reservdelsbilarna skulle skottas fram delvis. Hård och kompakt snö, perfekt för att bygga en igloo, togs bort i block om 50*50*50 cm. Det är dags för mer skärmar, innerskärmar närmare bestämt, och dom är ganska bra på denna grå 54 som bärgades från Åsarna strax innan vintern. Huv och yttre skärmar ska bort innan sliprondell och tigersåg kommer fram. På ett sätt trist på den grå bilen men den är rejält dålig på många ställen och några bilar måste bli reservdelsbilar om andra ska leva vidare.
 

Blir detta en långbänk

Jag har nämt kederlist och att de jag hittar ser moderna ut. Det är ofta konstskinn lidat rund ett nylonsnöre. Känns inte bra. De rester jag har, se bild, är kanske vad som kallas pergamoid. I detta fall en hyfsat tätvävd tuskaftad bomull, tror jag, vilken  är målad med cellulosalack, enkelt beskrivet. Att uppbringa något sådant idag, går det ens? Snöret vilket utgör kärnan i kederlisten är troligtvis ett virat pappsnöre, det går att hitta. I värsta fall får jag tillverka själv, det är ju inget hocus pocus att måla några tygbitar med färg. Om någon har input vore det bra, har fått tipset om gamla regnrockar som är gjorda på liknande vis. Problemet är att den främre kederlisten måste vara uppåt 2 meter och jag vill inte skarva tyget.