Å streck

Då  är jag här igen. Förra året kom jag så långt att jag klädde baksätet med överdraget för att sen ångra och ta bort. Då fanns inte bilen på plats för att testa så det var kanske anledning till att det inte blev nåt. Att få på klädseln snyggt kräver sitt och nu blir det att först stryka försiktigt och sen spänna och dra så det blir snyggt. Tyvärr var det en av anledningarna till att jag  la ner förra året, det blev inte snyggt, den gulvita kederlisten låg inte rakt. Hmmm, undra om jag tänker rätt här…., får försöka utan förhoppningar.
 

Drämm på bara

Den satt hårt men till slut lossnade spindeln från reservdelsbilen ute i snön. Ett rejält välriktat slag med 2-kilossläggan gjorde susen. Efter lite puts hittades reservdelsnumret och det stämde med äldre varianten av spindel, det finns ju två olika. Nu in i värmen och sen bort med bromssköld innan ytterligare rengörning. Jag har sagt det förr, om man renoverar en bil i garaget är det guld värt att ha en reservdelsbil av samma sort utanför. Den illa åtgångna grå 54:an har verkligen levererat delar.
 

Nygammalt

Det dök upp en bild på Facebook, från ett bildarkiv, fotografen må hedras. Nå, det jag la märke till förutom bäddningen var överdragsklädseln. Den som följt bloggen vet hur mycket jag velat angående klädseln. Nu då jag ändå börjat använda bilen bara litegrann märks behovet av att skydda klädseln.  Varje gång bilen ska igång måste baksätesryggen ner för att koppla i batteriavskiljaren, då knölas ett förhoppningsvis rent knä ner i sittdynan. Då barnen hoppar in gnuggas smutsiga stövlar mot framstolarnas ryggar. Nej, det går ju inte. Dags för operation överdragsklädsel igen alltså.
 

Inte min mening

Det är väldigt populärt att åka utan navkapslar. Jag är inte odelat positiv till det, navkapslar gör sitt också. Men med åren har jag blivit mer tolerant även om jag inte kört kapsellöst, än. Då ändå trummor fram varit av och damasker ska bytas får det bli lite naket en stund. Inte den bästa bilden på hela bilen men det ser allt lite provkörningsmässigt ut.

 

Så ska det se ut men…

Ett paket till, från Kisa denna gång, gissar jag. Inte nyskick men funkar nog. Nu skulle jag haft en till bara. Senaste veckan har jag försökt förstå om damasken från 93 passar på 92. En del påstår det. Enda sättet att få reda på det är att prova, hur nu det ska gå till. Robert hade en idé, hoppas på den.
 

Knut

Ett par bättre begagnade knutar kom från Torsby. Jag slog till då man inte vet hur knutarna på bilen ser ut. Men då ungefär allt annat varit riktigt slitet så är ett byte måhända på sin plats. Inte ofta man ser dem i detta så nakna, ofta  badar de i fett.
 

Mattan igen

Jag har lagt upp den dåliga bilden av bilens ursprungliga matta förr, med fråga hur jag ska kunna fixa en sån. Kollar man noga på bilden ser man att mattan är ”randig” hela vägen, rätt enkel, inte pressad/gjuten som en ordinär Saabmatta. Men är den verkligen ursprunglig? Eller nåt som nån bara klippt till? Jo jag tror den är rätt, den har ett tyg limmat på baksidan och någonstans i en tidig reklamtext om Saab 92 har jag läst att mattan så ut just så. Det luriga har varit att hitta en matta med rätt grovlek på ränderna. Men nu har Kjell-Åke hittat en produkt som kan passa. En provbit finns så nu är det dags att jämföra. Det mest spännande är egentligen om det överhuvudtaget legat gummimatta bak, det finns mycket som talar emot det. Återkommer.
 

Nära till

Bilden föreställer en halvt lossad Styrspindel från resterna av den grå 54:an som står brevid garaget. De spindlarna ska passa bara jag får loss dom. Styrstaget lossade lätt även övre fästet men sen tog det stopp. Släggan fixar inte jobbet. Här behövs en slags avdragare, bäst att ge sig ut på jakt.
 

Axlar

Letar bland lådor med reservdelar och ett par drivaxlar av senare modell dyker upp. De går nog att använda. De som sitter på bilen fungerar alldeles säkert men då min tanke är att fixa och byta hela paketet nere vid hjulet så behövs drivaxlar monteras på det paketet. Än saknas lite grejor, själva knutarna exempelvis och inte minst damasker.
 

Var var vi nu?

Det hände mycket på de dagar Robert var här så nu är det lite svårt att återgå till ett normalt tempo, man vill det ska gå fort. En grej jag tänkt på länge är glappet som finns om man ruckar på hjulet då bilen är upphissad. Föga förvånande konstaterades att hjullagren är helt slut. Även om vi haft ett par dagar till i vår mekmaraton så hade vi inte kunnat fixa det. Nya hjullager fanns men inga drivknutsdamasker, de verkar riktigt svåra att hitta. Styrspindelhusen får renoveras separat och enklast vore att fixa ett par styrspindlar löst och sen byta på bilen. Innan man sätter  igång måste man ta en rejäl kik i reservdelskatalogen. Att ha rätt grejor är a och o. Styrspindelhusen finns i två modeller med brytning vid chassienummer 1300. Då kom nya bromsar och troligen är det infästningen för bromsskölden som skiljer. Även drivaxlar skiljer lite men en nyare modell verkar passa på en äldre bil. Ut på jakt efter delar alltså.
 

Elen då?

Då ändå Robert var här och vi hade ångan uppe passade vi på att kolla på elsystemet. På en 92 är det ganska enkelt och jag hade kanske klarat av det själv om inte….Plötsligt tog det stopp även här. Säkringar gick och det berodde på kortis i innerbelysningen. Då baklyset lös med alla lampor konstant , även bromsljuset,  så misstänktes fel i den kabelstam som går bakåt, kunde  boven vara sökarlyktan? Den sitter monterad i ett hål som går rakt igenom a-stolpen, precis där kabelstammen går. Mycket riktigt, kablarna var utbytta. Troligtvis har man fått  till en riktig kabelsallad då hålet borrades. Men med tiden har de nya kablarna nötts ner av sökarlyktans axel och metallen låg i dagen och jordade där det absolut inte ska jorda. Det är trångt i a-stolpen och sökare och kablar får helt enkelt inte plats . Vi bytte tre kablar och vips fungerade innerbelysningen och positionsljus och backljus bak. Måhända blir det fler kabelbyten då blinkersen ska kopplas. Med det gjort var Roberts jobb klart, vi bugar och bockar, tack för allt. Ett hopp har tänts, nu kör vi vidare.

 

Plötsligt så

 Som oftast när det gäller bilrenovering är det första uppstart som är viktigt, ett stort delmål. Det är absolut inte samma fokus på en färdig inredning eller ett svetsjobb som är klart, konstigt nog. Ungefär som då en bil ska visas upp, då öppnas huven för motortitt, inte inredning eller bagage. Trots att en bil är oftast vackrare med huven stängd…. Nåja, nog med filosofiska tankar . Även här fotades och filmades det som sällan förr. Utan större åthävor startades bilen och snart satt man där och körde fram och tillbaka på grusgången. Att ge sig ut på gatan oregistrerad i halt väglag med diagonaldäck går inte men bilen kändes pigg, jag hann till och med lägga i tvåans växel. Stor dag och ett stort jobb av Robert.

Där kom problemet

Det bakre motorfästet är enkelt att montera men inte den här gången. Fästet som följde med bilen hade gått av så ett bättre begagnat hade fixats. Vi gängade upp de två nedre hålen för fästet där någon tvingat i millimeter skruv i stället  för tum. I det övre satt en kort stump en skruven kvar. Visst gick den att borra ur men först efter att styrväxeln monterats bort, det tog ett bra tag. Men sen flöt det på snabbare och innan vi gjorde kväll var drivpaketet på plats och vi kunde till och med prova att startmotorn orkade dra runt. Nu var startögonblicket nära. 
 

Slut dag två

Efter ha plockat på det lösa på motorn var det dags att gifta ihop med lådan, trodde vi. Det tog stopp då tryckplattan skulle monteras, det var gängsallad i ena skruvhålet. Lite buttert blev det steg tillbaka, tur jag hade ett till svänghjul. Men innan natten satt drivpaketet ihop, bara att montera nästa dag då förhoppningsvis.
 

Dag två, början

Vi börjar med tändning, en av mina absolut sämsta grenar, Robert har koll. Med hjälp av två brytarplattor, eller delar från två motorer fick vi ihop en fungerande enhet. Brytare och lite annat stök fanns nytt. Som vanligt med den här bilen är allt slitet, även tänddelarna glappade här och där, hur dom lyckats köra är en gåta. Eller rättare sagt, man förstår att bilen ställdes av.
 

Helgen börjar

Lördag morgon i ett gråtrist Östersund. Robert kom upp dagen innan, nu ska det mekas. Visst är målet att starta men jag gissar att vägen dit blir lite krokig. Det är inte bara att kasta i motorn precis. Tändning ska fixas, motorfästen lika  så. Glappet i framvagnen ska lokaliseras. Motor och växellåda ska sättas ihop och alla grejor som hör till ska på. Först ska huven och grillen demonteras, huven hamnar väl på taket i klassiskt manér. Dags att rulla in bilen och börja på alltså.
 

Äntligen dags

Bild från hösten, utrullad på gatan. Men nu finns chansen att jag snart kan köra ut bilen. Idag kom Robert upp för några dagars mekande. Målet är att få i motor och starta. Det vore ju fantastiskt att kunna köra nån meter fram och tillbaka inne på gården, att ge sig ut på gatan är kanske för mycket att hoppas på, men vi får se vad som händer kommande dagar.
 

Till slut så

Efter många tips om försäljning på Tradera gick det att köpa en brochyr för vettiga pengar, under 1500kr alltså. Inte för att jag är snål men av någon anledning hade jag en inre ekonomisk gräns. På bilden är brochyren uppslagen och bilen på bild bör vara 92020, så vackert, jo, ändrar mig, bara den bilden är värd mycket. 
 

Något rätt i alla fall

Letandet efter prylar fortsätter, min oordning blottas, eller om det är mitt dåliga minne. Brytare dök upp där jag trodde de låg, faktiskt den första reservdel jag köpte till bilen för ett par år sen. Numren stämmer med reservdelskatalogen, alltid nåt. Saknar fortfarande startmotorn, får intensivsöka i morgon.
 

Aj då

Nästa vecka kommer Robert upp till Norrland från Svealand, vi ska göra ett ryck, försöka starta kanske. Nu är det lite stök med att hitta alla delar, vissa passerar inte Roberts kontroll utan anmärkning. Nocken för brytaren är ett exempel där jag står rådlös. De två jag hittat har porer av rost och då slits brytarna ner fortare om jag förstått det rätt. 
 

Fotografen

Jag hade besök. Claes hade plötsligt vägarna förbi. Trots regn fotograferades det. Visst är det skillnad på en van fotograf med kamera och då jag höftar bilder med telefonen. Resultatet får man se i nästa nummer av Saab Cars Magazine.
 

Stötsäker

Jorå, klart jag satt stötfångare på plats, vågar inte annat, i det här fallet är jag för trogen original. Men visst ser det bättre och mer rent ut nu än då reflexerna satt där och förstörde formen. Tack för det Kåre, det är han som putsat upp och monterat på stötfångarjärnen.
 

Den olyckan

Samma visa igen som då jag började med tanken, Daniel kom med spolbil och blåser ur. Nu är det för att få loss den färg som flagnat eller sitter löst. Det här känns onödigtdet såg ganska bra ut innan jag hällde i färgen, jag borde ha stoppat där. Är mycket tveksam till att det ska funka, risken att någon liten flaga finns kvar och kommer ställa till problem är stor.
 

Naket

Jag vet inte om det är gubbsjuka men på senare år har även jag fattat att 92:an är fräck(are) utan stötfångare. Det är lätt avhjälpt i och för sig, man kan strunta att montera eller köra med/utan efter dagsformen, de är lätta att montera. Vi får se vilken väg det blir då Kåre putsat klart, känner jag mig själv så monteras det.
 

Vågar man säga….

Vågar man säga att det är dags att komma igång med mekandet igen? Känns som jag skrivit det några gånger nu. Egentligen är det kanske övermodigt att uppdatera varannan dag då renoveringen ska gå i promenadtakt. Men skam den som ger sig. Om några veckor anländer hjälp söderifrån, motorn ska monteras mm. Innan dess måste jag hitta alla grejor och städa garaget. Men först av allt ska stötfångare bak bytas. De är egentligen inte så tokiga men reflexen och hålen borrade för reflexerna stör bilens form, se bilden. På Saabfestivalen bärgades ett par utan hål och nu har Kåre putsat och fixat. Dags att montera bort de nuvarande och byta. 
 

Hänga

Med lånad bild från Robert, upphängning av avgassystemet.Det är såna  jag ska tillverka . Ingen raketforskning direkt utan mer att komma sig göra det. Ärligt talat åker jag nog till plåtslagaren som hjälp mig hela tiden med småbitar. Just nu tar renoveringen små steg men bättre det än inga steg alls.
 

Även om den nylackade bilen ser allt annat än nylackad ut måste den, lacken alltså, tas om hand. Mitt sista lager var Autosolpolering och det gav en fin yta, men ack så känslig för  regn. Vita partier- och rinningar syns efter 4 dagar i friska luften i Trollhättan, regn lämnar spår. Direkt då vi kom hem drog Kåre på 3 lager sealer, den torra lacken sög åt sig som en svamp som inte sett vatten på länge. Redan tidigare hade jag testat med vax men det la sig som .en kostig blank smet ovanpå. Nu har jag gjort ett nytt test med samma vax från Autosmart och det blir jättefint. Undra om inte lacken hade torkat riktigt sist? Jag väntade ( nästan)ut tiden som lackeraren satt som minimum innan jag fick börja polera. Kanske var det för kallt i garaget och tillsammans med min otålighet var förutsättningarna dåliga, jag borde måhända ha väntat. Tänker tanken om bilen blir för blank men hejdar mig, det ser bra ut. Dessutom är min erfarenhet att det inte  räcker att vaxa  bara en gång, om någon månad måste det bättras.

Semester slut, nya tag

Herr K från Västerås var på besök. Sist hjälpte han till med bromsrören och tidigare var han med och fixade på 93:an. Solen kom fram och vi rullade ut bilen som stått inne ganska ensam i nästan två månader. Jobb, barn och semester har kommit emellan men nu är det dags för nya tag. Jag har någon slags  plan för hur fortsättningen ska gå till. Hoppas få lite hjälp med några moment. Till att börja med blir det en inventering av läge och prylar. Avgassystemet tänkte jag ta mig an rätt snart. Få flera fästen fattas på karossen, dom var bortrostade, här blir det att börja  på nytt. Röret ska nästan hänga fritt för att inte fästet ska vibrera sönder, det löper med korta balataremmar i ” hällor” som sitter under bilen. Jag har bilder  på det tror jag så det ska gå att tillverka nytt. Vågar man tro på provstart innan nyår? Vi får se.
 

Bra semesterdag

Semester söderut och dålig aktivitet på bilfronten. Men undantag finns. Var och besökte en Saabprofil i Vallentuna och fick provköra hans mycket potenta 95:a. Den bilen har han verkligen fått till, går och låter nästan  normalt vid slökörning men visar en helt annan sida då man gasar på. Rapp och pigg på alla sätt. Känns som 60 då man kör 80, i andra Saabar är det tvärtom. Detta var kul för mig som inte kört trecylindrigt på snart tre år, tack för provturen.

Refuserad

Någon gång framöver då 92:an börjar rulla behöver jag annat i renoveringsgaraget, så väl känner jag mig själv. Att ha en bil att köra med och ett objekt är kanske det ultimata. 93:an på bild ser bra ut men under skinnet finns för mycket rost tyvärr. Bilen som jag samköpt med Daniel och Jonas får kanske bli reservdelsbil, iaf för mycket jobb för mig.
 

GT-titt

Besök hos Daniel och GT:n han köpte av mig. Var kanske dumt att sälja den men att ha två bilar som kostar så mycket att renovera höll inte med min budget.Kul att se den iaf, Daniel får jobba lite med någon dålig lagning från USA-tiden. Nu börjar han få till det och bilen har ett härligt skick enligt mig, perfekt att köra hårt med på grusvägar. Hoppas på en åktur innan vintern.

 

Aj då

Säg den lycka som varar. Kände på tanken och det var lätt att plocka flagor av färg från insidan, så ska det inte vara. Men det lossnade ”bara” runt tankarmaturen, längre ner satt färgen bra. Naturligtvis ser jag inte ena sidan av tanken då skvalpskyddet är i vägen. Jag får väl slå i lite bensin och skaka runt och se vad som händer. Jag som trodde det här momentet var klart men man ska inte ropa hej…..,
 

Silver

Lustigt fotografi men det är taget ner i tanken efter det att målarfärgen skvimpat runt ett tag. Just här ser det bra ut men eftersom det sitter ett skvalpskydd där nere ser jag inte hur resultatet blev i en halva men då den andra ser bra ut så är det bara att hoppas. Nu ska det torka i fyra dagar innan bensin får fyllas på, för min del hinner det kanske få torka i 40 dagar innan det är dags att prova  funktionen. Men då skönt att tankrengjörningen är klar. 
 

Men nu så

 Äntligen tog jag tjuren vid hornen  och började med tanken som ska målas inuti men först ska det rengöras i två steg, man börjar med en avfettning. På bilden håller jag på att spola rent. Visst blev vattnet smutsigt och  jag körde ett par gånger men helt spegelblankt är det inte i tanken. Nästa  steg är ett medel som ska beta ytan innan själva målningen. Men innan det ska insidan torka, fortsättning i morgon.

Några 93-besök

Trots allt ståhej runt 92:an är jag till  viss del omgiven av 93:or. Den en gång röda 59:an som stått brevid garaget i över två år lämnade gården för tredje eller fjärde gången på 30 år, nu känns det tveksamt om den kommer tillbaka någon fler gång men den har lämnat många delar till olika projekt. Senast idag var Daniel förbi och tog en gummigenomföring han behövde på GT:n.

 

Lågintensivt

Lite lustiga tider med familjen gör att att garagetiden är noll den här veckan. Ser fram mot nästa vecka då mycket får tas igen. Reservdelsbilen har i alla fall fått en ny viloplats vid en nostalgimack i Östersundstrakten. Så här ihopmonterad ser den riktigt  bra ut men där finns rost. Men visst ser det bra ut och det får vara mitt bidrag till den lilla kulturmiljön. Kåre monterade och tog bilden.
 

Sommarsurf

Facebook bjuder på många bilbilder, här en från ANA:s arkiv som dök upp i en grupp. Jag hajade till då jag såg sökaren, likadan som på min bil. Dessutom verkar det finnas en backspegel bakom sökaren, måste bli trångt. På min bil finns bara backspegel på passagerarsidan .
 

Det tar sig

Fick en bild via Messenger på min reservdelsbil som möter nya öden. Hos sin nye ägare monteras det för fullt och här är man snart igång med att skruva på störfångare, man kan tro den är körklar snaet. Hoppss på fler bilder såsmåningom.
 

Inte original

Jag saknar original tändspolar till bilen. De som sitter i bilen är ommålade blå spolar, lite för stora till storleken. För att riktigt kröna oriktheten  satt jag på nya dekaler. Jo jag vet att original inte hade dekaler, iaf inte i Saab 92 av tidig modell.Men så länge jag kör med ”fel” grejor får det se ut så här , jag gillar klistermärken.
 

Kul reflex

 Blev till slut av med en reservdelsbil. Inte så lätt som man kan tro, jag var nästan  beredd på att betala för att bli av med den. Lyckligtvis löste det sig ändå och den är nu på väg mot nya äventyr. Då vi lastade märkte jag den lilla  röda reflextejpen som suttit under nummerplåten, den var riktigt kul. Inget för min nuvarande bil men jag tar med mig idén till framtiden.

Nya nitar

Fick en ny bild av Kåre. Nya nitar, han var inte nöjd med de förra. Lite senare fick jag tillbaka lamellen och det ser jättebra ut.. supertack så länge.
 

Kåre nitar han

Fick en bild från Kåre som är i färd med att nita lamell. Efter ett tag meddelade han att han gjort fel, gjorde om.  Putsat upp centrumet har han gjort också, finfint. Då det är klart finns inget hinder kvar i attt para ihop motor och låda. Jag har ett, kanske optimistiskt, mål att ha motorn på plats  innan semestern börjar i slutet på juli. Men jag har ingen brådska, det är väl ett par år till nästa Saabfestival.
 

Beställt

Beställde ett rengöringskit för tanken. Vissa tycker kanske det är onödigt men folk jag litar på har använt produkten med gott resultat. Bensintanken ser så pass bra ut så den funkar säkert men blir bilen stående kommer kondens och rost nog  tillbaka så behandlingen  som ska till säkerställer förhoppningsvis att det inte sker, trots stillastående.
 

Mer matknadsfynd

På marknaden i samband med Saabfestival gjordes fler ”fynd”. En man kom med en instruktionsbok ämnad för tidningens projektbil. Han hade ägt en 92 för mkt längesedan och  boken hade blivit kvar. Ända till nu, jag lägger den i handskfacket och hoppas  den får ligga där till ragnarök.
 

Ring ring

Två ringar av ett säkert ganska onyttigt material ska ge kopplingen rätt bett. Två satser inköpta på marknaden i samband med Saabfestivalen, inte av mig, jag var redan på väg hemåt, utan av Robert som hade ögonen med sig. Kåre erbjöds sig att nita ihop det så grejorna finns hos honom nu.
 

Mätt

Det kom ett paket, tack Kjell-Åke. Tankarmatur av fabrikat VDO. Jo jag vet det ska sitta en Stewart Warner i tidiga bilar men att hiita en sådan känns svårt och om jag mot förmodan gör  det kan jag alltid byta. Denna fungerar men behöver eventuellt en rengöring av lindningen, vi får se, ska testa den på plats först. Kjell-Åke testade den med mätare och den klipper då och då, som volymratten på en gammal radio. Det behöver rengöras för att bli perfekt. Nu hoppas jag kunna komplettera med en rengjort tank. Hämtar hem min i morgon, spännande….
 

Ny behandling

Det fick bli cementblandaren som nästa instans i försök att få bränsletanken ren inuti. Recept finns, vissa föredrar sand eller grus, jag valde M8-skruvar och disel. På bilden är Urban på g med att fixa ett nytt ”hack” så blandaren kan vridas till önskad vinkel, med tanken lutandes lite framåt. Efter några timmars körande fick jag en rapport om att det börjar se ganska  bra ut.
 

Spolning

Daniel har firma med en massa spolbilar och en av dem rullade in på gården igår kväll. En slang  med 60-gradigt vatten med olika munstycken gjorde jobbet väl. På tankens övre vägg var det svårt att komma åt så kanske är nötning enda vägen. Tricket med betongblandare, en näve skruvar i några  timmar är kanske behövligt. Urban har betongblandare sa han, det får kanske bli en tur till honom i Buskholmen.
 

Är det möjligt?

En Biltemagivare i Saab 92, är det möjligt? Kanske. Claes M har gjort försök och det verkar som  han lyckats. Jag hakar på såna diskussioner då min givare gick av. Jag har häng på ett par begagnade som ska kollas upp först. Innan dess måste tanken bli ren inombords. Det blir jobb nog det.