Fast i vansinne

Bilen gick ju varm förra lördagen då jag gjorde en lite längre tur. Det ha flera orsaker. Nr 1 är att man har rätt luftflöde i motorrummet. Det har nog inte jag. Skivan som ligger bakom kylaren är inte på plats. I min iver att hitta rätt papp för att göra en ny gav jag upp, tänkte använda originalskivan men inte ens den ligger på plats.
I väntan på rätt papp gör jag en ny i masonit. Här är finjusteringen kvar. Sen blir det ny provtur.

Återvändsgränd

Ingen stoppskylt men bilden får ändå symbolisera mitt besök på verkstan idag, där hjulinställningen skulle göras. Jag behövde inte mer än att dyka upp med bilen så sa dom att det inte skulle funka. Mätapparaten fästes tydligen på fälgen bak och fick inte plats under skärmen. Ok, visst. Men det hade dom kanske kunnat kläckt ur sig under de tre besök jag gjort där tidigare under 2 månaders tid. Jag har inte haft bilen med men visat bilder på den och dom har inte haft några som helst betänkligheter. Jag blev inte så glad precis, dom bad inte ens om ursäkt. Till heder för dom så ringde dom en annan verkstad som tydligen skulle kunna fixa det hela. Jag har tid där nästa måndag. Hyser inga förhoppningar men visst ska dom få försöka.

Äntligen hjul

På måndag är det äntligen dags för hjulinställning. Jag har fått vänta länge av flera anledningar men nu är väntan slut. Det ska bli skönt att få köra lite på riktigt, nu vill man inte gärna komma över 50.
Återkommer med rapport på måndag.

Marknadsfynd

I samband med lördagens bilträff var det också marknad. Jag var ganska säker på att jag inte skulle hitta nåt, i alla fall inte till bilen. Men ack så fel jag hade.
Nåt jag letat länge och önskar nån kunde nyproducera är dekalen på bild. Den har suttit på bilbatteriet. Om den är rätt årsmodellmässigt till min bil må vara osagt, det finns flera modeller av dekal på batteri under åren men nån gång mellan 1959 och nutid såg den nog ut såhär.
Vi får se om det blir jag som blir denna nån som tar fram nya dekaler med denna som förlaga.

Små detaljer

Bakrutan fotograferad utifrån.
Texten sitter spegelvänd och många hävdar kanske att jag satt rutorna på fel sida.
Jag vet inte men rutorna satt så här då jag kom över bilen. Att nån bytt sida på dom ser jag som, ju inte otroligt men nästan. De kan ha suttit så från fabrik. I vilket fall så sitter dom så nu, efter ett väl grundat beslut, tycker jag.

Möte som mål

Mål är bra att ha. Ett delmål med min renovering var att ta mig ut på det årliga evenemanget ”Springmeet” vilket hölls igår. Verkligen lyckat, nästan 2000 gamla bilar och 8000 besökare.
Jag var där tidigt, först i kön faktiskt. Enkel resa var det lite mer än en mil. Bilen gick sådär. Bitvis på två cylindrar, bitvis på tre. Utan hjulinställning kunde man köra högst 60 innan det skakade för otrevligt. Trist var det också att motorn gick för varm då jag kom ut på vägen. Jag fick stanna och kyla ner efter halva vägen. Om det beror på dålig termostat eller avsaknad av pappskiva bakom kylaren vet jag inte men nog måste bilen mer justering.

Bättre blank

Kåre hade sedan länge utlovat en lackförsegling då bilen var klar. Nu är jag nästan klar och med bra väder som fond satt han igång. Dock fick han polera bra nog. Nåt skräp hade nämligen lagt sig som en sträv hinna på taket, nåt som inte släppte med tvätt. Det kändes som färgdamm men har inget minne av att jag gått loss med nån sprayburk i garaget sen kosossen kom hem nylackad. Värst drabbad var bakluckan och taket och jag funderar på om det inte oljeröken som lagt sig på bilen efter alla provstarter.
För att inte repa lacken användes milda medel enligt Kåre. Själv hade jag nog tagit fram värsta rubbingen i detta läge.
Efter nån timme kunde i alla fall slutprodukten, själva lackförseglingen poleras bort och bilen blev riktigt blank verkligen, jag är helnöjd. Kåre var halvnöjd, han hade nog velat hållt på några timmar till, vi fick se detta som ett första steg sa han.
Visst, små lackskador finns så visst behöver det yttre mer kärlek så småningom. Stort Tack Kåre

Bättre drag

Åkte till Daniels Saablager med förhoppning om en ny startwire. Kollade först hur det då ut på hans bil. Till skillnad mot min bil har hans 95:a ingen riktig wire utan mer en ståltråd, liksom chokewiren, det är kanske en sån.
Ute på lagret låg en hoper chokewires vilka jag dock trodde var för korta. Men där fanns också en lång wire modell ståltråd med gummibelakt svart hölje. På den svarta knoppen som inte gick att skruva bort stod det Värme.
Väl hemma demonterades min gamla wire och nu såg jag felet, grunden till allt ont som gjort de stört omöjligt att få allt fungerande. Ungefär 15 cm in i höljet var själva wiren lite upptvinnad med resultat att wiren löpte trögt i höljet och det påverkade hela funktionen som bygger på glidalättprincipen. Original är bäst, visst, om det är i bra skick. Hade jag varit mer uppmärksam på det hade jag sluppit en del elände.
Dags att gå vidare med en stålwire som löpte lätt alltså. Den svarta knoppen krossades i skruvstädet och pinnen därunder gängades upp med M5-gäng. Sen var det bara att kapa till i rätt längd. Slutligen skar jag bort plasthöljet och wiren såg ut som bästa NOS- pryl, toppen alltså.
På lunchen monterades det och allt funkade direkt, ingen timmeslång justering behövdes. Man ska ha rätt grejer från början, då slipper man sånt här omak.

Besiktning med problem

Så var dagen B kommen. Inte nervös men med insikt att nåt kunde gå galet for jag iväg. Justa besiktningskillar men med en differens på 50% gällande bromsvärde fram kunde dom inte släppa igenom bilen. Slarvigt av mig att inte kolla det i helgen.
Må vara, jag får fixa det. Tyvärr drogs startwiren av så nu må jag ta tag i det först.
Men, bäst av allt, nu är det grönt ljus för Saabfestival.

En sista tur

Igår gjorde vintern ett litet uppehåll och det kändes nästan som sommar, soligt och varmt. Jag insåg att jag hade min chans att provköra innan besiktningen i morgon. Navkapslar monterades och på bild ser det somrigt ut.
Igår funkade allt men vis av erfarenhet tar jag inte inte ut nån seger i förskott. Mer än en gång har det hänt att grejer slutar fungera i den stund man rullat in genom dörrarna till Bilprovningen.
Jag känner mig inte så nervös, går det så går det.

Specialverktyg

Grannen har åkt folkrace för länge sen och har nån lämning därifrån i garaget. Idag kom han över med vad jag på håll trodde var en tändstiftsnyckel av jätteformat men det var till för att enklare få upp pluggen på växellådan. Och visst, den sitter bökigt till så jag hängde gärna upp verktyget på garageväggen. Tack för det.

Inbokad

Efter lite tänk bokad  jag tid på Dekra. Billigast, visst men personalen verkar även förstå vad en veteranbil är. Jag må haft otur men har varit med om diverse. Den där mätaren som mäter co-värde är ju ganska värdelös på en tvåtakt men lik förbaskat har jag måsta försvara och förklara fler än en gång. Dragstart och frihjul hör inte heller till vanligheterna idag, som inte alla klarar av. För 10-15 år sen kunde man träffa på nån besiktningsman som kört tvåtakt och tyckte det var kul. Nu har dom pensionerats tyvärr.
Nu är det upp till mig att ha bilen i ordning.

Lite blankdelar

De blanka tröskelplåtarna andas flärd och 750 GT. Jag har säkert visat dom förr men nu ska dom skruvas fast. Trodde det skulle vara enkelt men det är det ju aldrig, i alla fall inte för mig. Började med att fästa en skruv på mitten men naturligtvis gick den av. Jag fick böja ut plåten rejält i operation att börja om. Det gick bra och med gummiklubba blev plåten rak igen.
Men, naturligtvis, det främre hålet är mkt svårt att borra med dörren på plats. Jag tänker inte ta loss dörren utan måste hitta når sätt att borra fast det är trångt. Men jag tror resultatet blir snyggt.

På håll

Under en renovering är man ofta nära bilen, att se den på håll blir liksom inte av. Därför är synen då man får backa ur garaget trevlig, man kan stå på 10 meter och kolla hur det ser ut.
Idag blev jag själv med på bild, av de tusentals bilder som tagits under renoveringens gång är jag med på 5 st ungefär.
Backväxeln trilskas lite då den ska i, frihjulet släpper inte, är nog för ivrig med gasfot och växelhand, då jag la ut växeln och la i igen lugnt och stilla gick det bättre.

Vattenpass

Om det är bilen eller garagegolvet som lutar vet jag inte, kanske båda. Det syns i alla fall i burken för spolarvätska.
Fyllde på en blå vätska, skulle för det estetiska velat haft den lite grönare, får försöka med karamellfärg kanske, ha ha.
I morgon hoppas jag på lite blårök igen, vintern här hos oss verkar ge med sig.

Ett snitt senare

Vintern kom tillbaka med full kraft så mina planer att rulla ut bilen, meka lite och provköra grusades.
Mattan till bagaget skars i alla fall till. Det blev, hur ska man säga, annorlunda.